Den tionde december var dagen för mänskliga rättigheter. Ett datum som instiftades 1950 i FN och som jag ser som en så pass självklart grund för vår värld.  

Varje år den 10 Dec blir det allt mer aktuellt att tänka på de mänskliga rättigheterna förenat med klimatfrågor. Vi ges en möjlighet att känna tacksamhet för våra miljöhjältar runt om i vår värld.   

Jag tänker så mycket på alla de människor som lämnat livet därför att de stod upp för vad vi alla behövde, ett räddat klimat.  

Frihet nog att stå upp för vår värld och de mänskliga rättigheterna.

De rättigheter som vi alla borde få känna oss trygga nog att använda.

Trygga nog att agera på.

Sverige har som många av oss vet, en historia bakom oss i att stötta Latinamerika och det är ofta där som morden på

miljöaktivister begås. Här tror jag att vi behöver lägga in mer krav på att Sverige stöttar, ytterligare. 

I mitt eget inre dilemma vill jag göra något, göra mer! Bloggen blir en liten plattform. Jantelagen vill ofta inte låta oss träda fram. Vi som är små i samhällsordningen. "Tyst" viskar Jante ibland och ber oss stiga åt sidan. Inte höras, inte ses. Men vi vet att det sitter i våra egna huvuden. Att det som görs i kärlek och i rop om att världen ska lyssna, alltid räknas. Även det minsta bidrag. Det är vad jag vill tro. Och alltid kommer att hoppas på. Vem som helst kan stå upp för det som de tror på och det vill jag göra här på bloggen.

Bara en del tankar så här på lördags eftermiddagen. När klimatångesten knackar på, som den gör för de flesta av oss, numer...